Dagar som idag är inga bra dagar, dagar som idag bryter jag ihop totalt och vet knappt varför. För lite mindre än ett år sedan var det inte alls ovanligt att jag bröt ihop flera gånger i veckan, på varje träning och tävling osv. Men under det senaste månaderna har det varit bättre fram till någon vecka sedan. 

 

Jag förstår inte riktigt vad det är med mig jag bryter ihop om och om igen och var som helst. Det är som om att bägaren rinner över tillslut och då bryter jag inte ihop för en sak utan då flyger massa tankar omkring i huvudet. Jag är ingen sådan person som riktigt stannar upp och sörjer för dagen utan jag fortsätter som vanligt och håller masken uppe. Men tillslut är det som  att bägaren rinner över. 

 

Idag bröt jag ihop i skolan igen, vilket egentligen inte har hänt så många gånger just där. Så jag kunde bara tänka vad som väntade mig under dagens träning med Brent.. Jag är ingen person som gillar att prata om privata saker kring mitt liv med någon. Jag har väldigt svårt och öppna mig och vill inte visa mig sårbar inför andra, jag har aldrig varit en person som berättar allt om mig själv för någon. Även om jag har folk i min närhet som jag kan berätta allt för klarar jag inte riktigt av och släppa på den spärren alltid. Men jag måste jobba på det.

 

Detta är en utav anledningarna ibland till varför jag inte alltid bloggar. Då ligger jag möjligtvis på mitt rum och orkar inte röra mig eller sitter med rödgråtna ögon som jag gör just nu. Det med att jag inte orkar göra något är väll också en sak som hör till det hela. Så fort jag stannar upp tex lägger mig på soffan en stund efter skolan så ha jag ett helvete och ta mig därifrån sedan. Samma om jag är ledig kan jag bara ligga still hela dagen för jag orkar inget annat. Eller när jag är med min pojkvän som jag känner mig trygg med kan jag somna om flera gånger på dagen. När jag är med honom är jag alltid helt slut om vi inte hittar på något, jag somnar mitt på dagen bara sådär (vilket jag aldrig annars gör)

 

Allt ovan går dock i perioder men har funnits där mer eller mindre under de senaste åren. Jag vet inte om det har med stress och göra eller vad det är, men något är det. Sedan mår ju min kropp långt ifrån bra och de kan ju ha med stress att göra, så allt hänger verkligen ihop om man säger så.

 

Jag tror ärligt talat att när skolan är över kommer mina "problem" och minska för där trivs jag inte alls. Jag längtar så tills allt är över så jag "bara" kan koncentrera mig på jobbet, hästarna, nära och kära osv, med saker som jag trivs med helt enkelt!

 

Hej allihopa! Idag är det jobb som står på schemat mellan 11-20.15 och ikväll kommer även min pojkvän hem till mig. Troligtvis får jag gå ut och rida Brent en sväng när jag kommer hem och imorgon blir det troligtvis lite hoppning. På söndag är det tävling igen 

Imorgon bär det även av mot sjukhuset och då får vi veta om det blir operation med en gång eller om det måste göra den större operationen. Om det blir den större operationen får jag då får jag nog vänta lite till. 

 

Hörs senare (om internet vill sammarbeta hemma det vill säga) 

 

Nu är det två år sedan (28-31 Juli) som jag, Chapella och min familj befann oss i Hammarö.Jag tävlade då i något som heter riksmästerskapet som man kvalar till. Det var ett härligt meeting med fint väder (vilket är ovanligt när det är tävlingar där haha) och hyffsat bra rundor från vår sida. Huvudpunkten på detta meetinget var att jag och Chapella kvalade till Globen, med stort G   

 

 

Redan från början då min kompis Elin köpte sin storhäst Gigloriouz har jag hjälp henne med att hoppa honom och rida honom när hon inte hunnit med det när han stått på skolan. Hon är själv mera åt dressyrhållet och så som han hoppat innan är galet, så förstår henne. För innan har han kollat på varje nytt hinder och hoppat meter över eller tvärnitat. Har flygit av honom två gånger (utan att skada mig), fått hjärnskakning en gång för att han ställde sig och nockade mig och en annan gång vred han till min handled så jag fick nervkläm och fick spjäla upp handleden. Annars har jag klarat mig rätt smärtfritt, höhö!  

Nu har han inte varit igång så länge efter att han var tvungen att ha vila, och Elin har tillsammans med "sin" veterinär lagt upp hans schema för igångsättningen noga för att han ska bygga rätt muskler rätt från början. Så förra veckan när jag var hos henne hoppade vi studds med honom för att han ska få mer tryck bak och lära sig att korta sig. Fortsatte med en annan bomövning i Fredags när jag var hos henne för att få han mera runt i språnget och inte lång. Han hoppar väldigt mycket upp och långt efter hindret, så försöker få upp honom mera i sprången och bromsa upp. 

 

Idag är det ett år sedan och 5 dagar sedan Bella var hemma hos mig och testade på att rida Brent. Ett urval av Bellas kommentarer: "jag kan inte luta mig bakåt", "jävlar", "jag har inte tillräckligt med magmuskler" osv.. Visst kommer det bli intressant att se Bella på storhäst?  

 

 

Här kommer bilderna på Brent i dyon difference tränset  Jag var för lat för att spänna fast alla remmar ordentligt, men tränset satt ju kvar ändå den korta studen haha. Vill även skryta om hur duktig Brent är som står helt stilla, med örona frammåt medans hans matte försöker fota lite bilder till bloggen 

 

Godmorgon allihopa! Idag är det jobb melln 11-18 som står på schemat, så som en liten stund ska jag bege mig mot bussen. Har varit ute i stallet och fodrat hästarna, släppt ut dem och mockat så det är bara vatten och sopa lite som är kvar ikväll. 

 

Jag orkade inte starta datorn igår så tyvärr kom det aldrig upp några bilder, men ska se om jag kanske hinner göra några tidsinställda nu..Annars får jag fixa det när jag kommer hem igen. Jag känner på mig att jag kommer vara "död" ikväll.. Jag kom i säng väldigt sent inatt då jag hatar att sova själv i huset (ingen annan hemma), sedan ringer även min pojkvän mitt i natten då det hade hänt lite saker på deras utgång.. Fattar verkligen inte hur vissa folk tänker, men saker och ting kunde gått mycket värre än vad det gjorde så tur hade dem..

 

Nu måste jag springa och fixa klart det sista innan farmor kommer och hämtar mig för att köra mig till bussen. Här på landet finns det inte några busshållplatser nära direkt.. Hörs senare!

 

Igår kom äntligen mit nya dyon difference hem till mig, bara en vecka försent. Vi beställde ju hem tränset under falsterbo eftersom vi inte kunde hitta ett endaste difference i brunt, storlek full och i hoppmodell där nere.. 

 

Ska bli intressant och se hur Brent reagerar med detta träns, kanske känner jag skillnad och kanske inte.. Jag hade ju även ett svart difference för några år sedan på Frankie och även lite på Chapella. Dock kände jag ingen större skillnad på dem, men då red jag endast med tränset på träningar och tävligar. Jag kanske skulle använt tränset oftare för att få en större effekt? I vilket fall ska det bli kul och testa har hört kompisar som känt superstor skillnad på sina hästar.

 

 

Godkväll allihopa! Jag hade tänkt blogga igår men jag hann somna i sängen innan jag hann starta datorn.. Som vanligt består mina dagar av mycket jobb, häst och pojkvän. Hade även tänkt blogga tidigare under kvällen men det åskar och blixtrar som tusan här, tror åskan hade slagit ner i ett hus nära oss. Så egentligen borde jag nog inte ligga här med datorn.. 

 

Igår var Ådi och Garino på ett besök hoss hovslagaren och det gick bra. Förutom att Garino hade lite tråkigt och kröp ut genom skötardörren..? Brent tyckte överdrivet synd om sig själv som var ensam i stallet med massa mat och han hade även fått extra kraftfoder. Men jag gick ut och red på honom medans mamma var borta med de andra hästarna.

 

Brent fick sig en lagom uteritt  med lite klättring igår. Han var fin till och från tills vi kom till grusvägen där han i princip alltid bråkar. När vi red på grusvägen hemmåt flög han åt alla håll och kanter och om han inte fick springa i väg i full galopp blir han sur och backar ner i dikena. Men så fort jag vänder åt andra hållet på samma väg är han som en ängel och går så jäkla fint. Så man kan väll säga att det jämnar ut sig men är lite konstigt, ena hållet på grusvägen är han klockren men så vänder jag hemmåt och han blir galen haha. Jag kunde dock trava en bit på vägen utan att han slängde sig vilket är framsteg.

Ådi fick sig också en uteritt med lite klättring och något enstaka varv i paddocken. Ådi är hur cool som helst att rida ut både i naturen och i trafiken, märks inte att hästen är 4 år.. Vi svängde även in en liten sväng i paddocken och hoppade 4 språng på det som stog framme. 2 språng på oxern och 2 på räcket om jag inte minns helt fel, var inga större problem där men vi hoppade väldigt lågt.