- Jag vet att Obelix inte gillar när man spänner sadelgjorden om man sitter på honom, han blir orolig av det och vill bara fly från det som kan hända. Han förstår ju inte det att jag inte försöker skada honom eller så. Därför hoppar jag alltid av numera när jag ska spänna, hemma och på tävling. Vi har ändrat gjorden några gånger när jag suttit på honom, då har 1-2 pers hållt i honom och jag spänt. Men för hans skull så försöker jag inte med det längre för att han blir så stressad av det.
I början kunde någon annan inte ens känna på sadelgjorden när jag satt på honom, men idag är det inga problem. Ibland kan till och med jag känna lite försiktigt på den om jag inte lutar mig för mycket neråt.

 

- Sedan ett tag tillbaka så rider jag alltid med ländtäcke eller vanligt stallstäcke, eftersom det är så kallt. I början kunde jag inte vrida mig bakåt för att dra fram täcket när det hade glidit bak utan att han sprang iväg. Men nu kan jag faktist vrida mig och kolla bakåt, samt dra fram täcket lite utan att han springer iväg. Dock blir man aningen spänd ibland om läget inte är stabilt runt om.

 

- Att ändra stigläder är big big no när man sitter på honom. Han gillar inte när man drar i stiglädret, för det resulterar att man lägger över mer vikt till den sidan man ska ändra på. Och enligt han är det även konstiga rörelser man håller på med då. Så stigläderna har jag aldrig ändrat när jag suttit på honom. Försöker därför alltid ha samma så jag slipper ändra, men när jag väl justerar dom står jag på marken.

 

- Oftast brukar han inte reagera på när man lutar sig lite framåt. Så att klappa honom på halsen är inga problem. Men lutar man sig för mycket framåt och ska klappa honom vid öronen ungefär så kan han försöka fly. Att klappa honom på rumpan är heller inte så populärt. Brukar försöka klappa han lite överallt och lära honom att det inte är farligt, ibland är det inga problem men ibland reagerar han.

- Det här med konstiga rörelser gillar han inte. Så jag som har Tretorn stövlar och ibland vill dra åt snörningen måste böja mig neråt, och det brukar göra honom spänd. I början drog han iväg när jag pillade med snörerna, men numera blir han bara spänd om jag trixar med stövlarna.

- Försöker alltid planera hur mycket kläder jag behöver ha på mig när jag ska rida. För om jag ska ta av mig en jacka eller tröja måste jag vara jätteförsiktig med mina rörelser och någon behöver även hålla honom. Så därför brukar jag alltid hoppa av när jag ska ta av mig något. Eller så står jag ut med att frysa lite i början av ridpasset och rider mig varm!

- Det han längre inte har problem med är när jag håller på med telefonen. Kan ta upp mobilen ur fickan och hålla på med den, bara jag inte sträcker ut armarna eller flaxar till. Innan han lärde sig att detta inte var så farligt så försökte han kuta iväg i skritt eller trav.

Så ja, man kan ändå kalla han speciell. Fast det är faktiskt inte så jobbigt som detta låter, att jag måset hoppa av gång på gång för att fixa saker och ting. För mig faller det naturligt att jag hoppar om honom när jag ska göra något. Hade han i övrigt varit en jobbig och dum ponny hade jag aldrig köpt honom. Men han är trevlig att rida och ha att göra med, så hans "rädsla" (eller vad man ska kalla det) bortsåg jag ifrån redan från början när jag fundera på valet om att köpa honom eller inte.