Min dramatiska Lördag

I lördags var vi på väg till en tävling i Essunga men våran resa slutade inte som tänkt. (Allt hände inärheten utav trollhättan vet inte exakt vad vägarna osv hette).

 

Vi var som sagt på väg till Essunga, allt var som vanligt när vi åker på en tävling. Samma människor, samma bil och transport, körde som vanligt, har åkt vägen innan, ja inga konstigheter helt enkelt..

 

Jag låg och sov i bilden då jag plötsligt känner hur transporten börjar röra sig, sparkarna och ljudet blir bara värre och värre. Mamma stannar bilen mitt ute på motorvägen och jag hoppar ut ur bilden i farten. Jag förstod vad som hänt och såg Brent genom fönstret högre upp, jag vågade inte öppna skötardörren utan stod i chock och skrek. Mamma kom strax efter mig och öppnade dörren, då ser jag Brent med ena benet över bommen i full panik. Jag fick tag i kniven så mamma kunde skära loss honom, inom kort var andra frambenet också över bommen. Jag springer ut i vägen till andra sidan på transporten där jag ska dra loss säkringen så att bommen kan lösas ut..

 

Nu kommer det värsta.. Bommen löste utav någon anledning inte ut sig.. Någonstans här får Brent panik och hoppar över bommen med hela kroppen. Han hänger nu över bommen och är halvvägs ut genom skötardörren. Jag trodde att han skulle hoppa ut genom dörren och springa ut bland alla bilar, men han fastnade med bakdelen i bommen. Han hängde alltså med bakbenen över bommen, frambenen nästan ut genom skötardörren och huvudet hängde utanför. Efter en stund hör man hur man måste anstränga sig för att få luft, var riktigt äckligt att höra sin häst kippa efter luft. Det enda jag kunde göra var att stå och klappa honom i det läget.

 

Någonstans i allt det som hände ovan ringde vi räddningstjänsten, kändes som en evighet innan de kom. När de kom fram hade bommen lyckligtvis löst ut och Brent hade ställt sig upp. Brent hade lyckats förstöra mellanväggen i transporten, fått en hink bland bena och fått hönätet under sig. Vi var alltså tvugna att lasta ur honom, vilket var det enda som fanns i våra tankar också. Räddningstjänsten stängde av motorvägen i båda riktningarna, så vi kunde lasta ur och jag kunde gå till en avfart en liten bit bort.

 

Vi kom in på en mindre väg än motorvägen där jag gick med Brent för att han skulle lugna sig. Sedan fick han stå och äta gräs en stund, medans mamma fick städa ur transporten som också har fått sig rejäla smällar. Vi försökte sedan lasta honom, men jag hade redan bestämmt mig för att han inte skulle på där. Vi testade i 1h med att lasta honom, vissa stunder vägarade han och vissa stunder gick han på. Men när han gick på gick han inte helt in men nästan och vi ville inte tvinga eller pusha honom. Så vi lät han stå där så fick han välja själv om han ville gå längre in eller gå ut. 

 

Efter 1h, bestämmer jag mig för att gå den långa promenaden till våra kompisar ett x-antal mil bort. Jag kan fortfarande inte fatta att han kan vara så lugn, mötte bilar,lastbilar,husbilar,husvagnar,motorcyklar osv. Han reagerade inte alls, trots att de körde fort och otroligt nära på den väldigt trafikerade vägen. Efter 2h och 45 minuters promenerande kom vi äntligen fram. 

 

Vi fick låna en box utav våra kära vänner där han fick gå in och dricka samt äta mat. Sedan lämnade vi honom där och åkte till tävlingen för att möta upp våra kompisar som var där och tävlade. När vi kom tillbaka hem till dem igen släppte vi ut Brent i en hage, medans vi fikade.

 

Sedan ringde våra kompisar till deras veterinär som var supergullig, hon kom inom kort och kollade igenom Brent lite snabbt. Hon gav oss klartecken till att åka hem, men hon fick ge honom lite lugnande för att han skulle gå på transporten igen. Sedan visade hon även ett sätt som vi skulle binda honom på, det gör det svårare för honom att kunna komma över bommen. Resan hem gick bra, han var vaken när vi kom hem och lite svettig.

 

Jag fick mycket beröm för att jag hade gått med honom, de tyckte veterinärerna var bra. Brent fick ytliga sår lite här och var på kroppen, men nu i efterhand blev han även väldigt svullen i två ben. Därför valde vi att idag åka och kolla honom, mer om detta kommer i ett annat inlägg.

 

Detta är en förkortad version av vad som hände, men tror jag fick med de största bitarna i alla fall. Om jag är otydlig i texten eller om ni har några frågor får ni ställa dem! Är ganska trött just nu och då är det svårt att få fram det man verkligen vill ha fram.

 

detta är en bild på hans panna som är fotad samma dag som olyckan.

Usch nej vad tråkigt! Vilken otur... Hoppas det går bra med honom!!! Skulle vara intressant om du kunde förklara hur veterinären sa att man ska binda upp hästen på bästa sätt för att minska risken att de tar sig över. Styrketankar till er!

Åh Sara om du bara visste vad Challe gjorde i höstas. Vi hade tränat i Strömstad och var därefter påväg till några kompisar med Challe bak i transporten för att hälsa på dessa. Det var inte långa vägen till våra kompisar från träningen så jag bestämde att han bara skulle ha transportskydd fram då han snart skulle ut igen på en kort promenad. När vi väl är framme går det kanske 15 minuter innan några står ute på vägen och håller i en mega svettig och panikslagen Challe. Vi hade öppnat skötardörren för att han skulle få kika ut Medans vi var 100meter från transporten och pratade med våra kompisar. Challe hade tagit sig ut genom skötardörren. Vi har också en boj transport och ett stort hö nät hängdes framför honom.. Men på något vis hade Challe blivit skrämd och tagit sig över bommen för att vara liksom uppe på själva sadelkammaren då det finns glidapår utav skorna och glaset hade fått sig en spricka.
Dum som jag var hade Challe bara beskydd fram vilket resulterade i en massa skrapsår på bakbenen samt ett svullet Bakben i en vecka. Men vi hade änglavakt med oss. Challe fick "bara" massa jack och skrapsår överallt liksom under kroppen. Han hade ett fleecetäcke på sig som hade täckt ryggen och rumpan..
Challe klarade sig fint, fast han hade kunnat bryta alla ben och rygg. Snäll som han är kom han fram till en utav gubbarna på vägen och vi fick då ta hand om honom.
Challe är fullt frisk idag och min text e helt snurrig men din text r ovan fick mig att väcka denna hemska upplevelse som vi var med om i höstas med Challe.. Jag hoppas för din och för Brents skull att han inte blir så mycket dåligare än vad challe blev. Challe klarade sig bra och med de skrapsåren som brent

Usch vad läskig!min ponny kröp för några månader under bakbommen vi stog dock inte ute på en motorväg....hon klarade sig hyfsat bra ryggen tog stryk men inte blivit något problem med det senare som tur är. hon var väldigt svårlastade redan innan det hände hade övat i flera månader för att få in henne sen efter hon backade under var det ett helvete att lasta!hoppas han är okej /blir okej!!:) heja dig!kran

(fortsättning på min text där uppe)
*Challe klarade sig bra och med de skrapsåren som brent fick i pannan påminner om de Challe fick. Exakt där vid ögat hade Challe ett stort jack. På båda ögonen hade han två stora jack.

Jag hoppas bara att Brent klarar sig fint och att det inte blir några följder i framtiden. Challe hade änglavakt i den tragiska olyckan och jag kan även idag minnas hur jag greps av panik då detta var en hemsk hemsk syn för mig att se min ponny så skadad(fullt med skrapsår). Men jag önskar er all lycka till att både Brent och du skall bli ett team så snart som möjligt!
Kram !

Neej usch vad hemskt !!!!!! Hoppas att både du & Brent mår bra eftr allt som hänt<3

<3

Men oj vilken otur du har Sara :( Starkt av dig att gå den långa promenaden med Brent , kämpar är ni båda två . Hoppas det är bra med er nu ..

Usch vad otäckt!! Hoppas han blir som vanligt fort igen!

Usch vad hemskt! Skulle aldrig klara av det om det var min ponny. Det var ju ändå bra att han bara fick lite sår och så, jag menar, det kunde ju hänt mycket värre saker. Som att han sprungit ut i vägen bland bilarna... :/
Men hoppas han blir bra snart, att såren läker lite bättre och så.

Fy vilken otur ni har haft, nu får det vända för er tycker jag!

vad mycket det är som har hänt nu usch
hoppas allt är bra nu i alla fall

vad mycket det är som har hänt nu usch
hoppas allt är bra nu i alla fall