Idag har varit en sådan dag då jag känt " är det inte meningen att jag ska få tävla eller?", om det inte är det ena så är de det andra som stoppar oss. 

 

Jag hade sett fram i emot att få tävla idag, var 3 veckor sedan sist vi tävlade men då hände ju olyckan. Så enligt mitt minne har jag inte tävlat på 4 veckor eftersom jag inte kommer ihåg den senaste tävlingen. Därför var jag riktigt taggad till dagens tävling, men även här tog det stopp.

 

Vet inte när nästa tävling blir nu, vi skulle åkt till Ale den fredagen som kommer nu men vi har valt att stryka oss (pga dagens händelse). Sedan är det falsterbo och då ska han få en vila, vilket han lär behöva. Har varit med om så mycket på så kort tid med Brent, bra som dåligt . Sedan efter hans lilla vila dröjer det nog ett tag innan vi kommer iväg på någon tävling också tyvärr... 

 

Känns som detta året har gått skit på hästfronten, har precis som alla andra fått bra och dåliga stunder. Men nu känns det nästan som om att de bara är dåliga stunder, det är alldeles för lätt att gräva ner sig i skiten och grubbla över fel saker. 

 

Nej nu får jag ta och sluta, får tänka på hur vissa situationer kunde ha slutat egentligen = riktigt illa. Men vi har faktiskt haft tur i oturen om man får säga så, dock känns det helt fel att säga "tur". 

 

Nu ska jag strax i alla fall försöka ta och lägga mig, var väldigt trött i benen förut efter min och Brents långa promenad på över 2h. Men nu känner jag faktiskt inget, kanske beror på att jag redan ligger ner hah.